Har
Har ont i magen... kan inte sova... Ont i huvudet... Ångest... Skam... Ilska...
Simon har ett citat som stämmer så djävulskt bra...
"Ingenting är som förut, men allting är som det alltid har varit"
Det betyder helt enkelt att saker förändras inte... Folk kommer ha sina rutiner tills dess att dom dör... Och när dom dör... så har dom barn som ärver deras rutiner... osv...
Men inte bara det... man ser vars man har varit förut och hur man betedde sig då... Och ser att människorna som är där nu... dom gör och beteer sig excakt likadant som en själv gjorde...
Jag är less... less på allt...
Om ett år så kommer jag vara kvar på samma ställe... ha samma rutiner... samma "Nöjen", skriva excakt lika många inlägg på internet och vara excakt lika ensam...
Jag önskar att man hade någon som var intresserad utav att umgås med mig... Det känns som att ifall jag vill ut ur det här rummet... eller bara få social kontakt... så är det jag som måste tvinga någon att vara med mig...
Folk missförstår mig... Jag behöver ingen djävla flickvän som ska bossa runt mig och sen få mitt liv att kännas ännu sämre genom att hela tiden påminna mig om att jag inte duger...
Jag önskar bara att någon visade intresse för att umgås med mig...
För just nu känner jag mig lika intressant som ett löv på marken en höstkväll...
Vad är det för mening med allt det här?
Simon har ett citat som stämmer så djävulskt bra...
"Ingenting är som förut, men allting är som det alltid har varit"
Det betyder helt enkelt att saker förändras inte... Folk kommer ha sina rutiner tills dess att dom dör... Och när dom dör... så har dom barn som ärver deras rutiner... osv...
Men inte bara det... man ser vars man har varit förut och hur man betedde sig då... Och ser att människorna som är där nu... dom gör och beteer sig excakt likadant som en själv gjorde...
Jag är less... less på allt...
Om ett år så kommer jag vara kvar på samma ställe... ha samma rutiner... samma "Nöjen", skriva excakt lika många inlägg på internet och vara excakt lika ensam...
Jag önskar att man hade någon som var intresserad utav att umgås med mig... Det känns som att ifall jag vill ut ur det här rummet... eller bara få social kontakt... så är det jag som måste tvinga någon att vara med mig...
Folk missförstår mig... Jag behöver ingen djävla flickvän som ska bossa runt mig och sen få mitt liv att kännas ännu sämre genom att hela tiden påminna mig om att jag inte duger...
Jag önskar bara att någon visade intresse för att umgås med mig...
För just nu känner jag mig lika intressant som ett löv på marken en höstkväll...
Vad är det för mening med allt det här?
"Don't let us make imaginary evils,
when you know we have so many real ones to encounter"
Oliver Goldsmith (1730-1774)
Kommentarer
Trackback
